KO satte stopp för Expresslån bluff

Den 22 augusti 2024 satte Konsumentombudsmannen (KO) officiellt stopp för marknadsföringsmetoderna bakom expresslån.com och cashking.nu. KO:s slutsats: webbplatserna gav sken av att erbjuda lån men levererade i själva verket bara en länklista mot 379 kronor per månad i upp till tre månader. Citat KO: ”De tar betalt för något annat än vad konsumenten tror att den har beställt.” Här går vi igenom KO-fallet, varningssignaler för liknande bluff-låneförmedlare, hur du verifierar en seriös kreditgivare och vad du gör om du redan fått en oväntad faktura. Allt med stöd i offentliga källor från Konsumentverket, Finansinspektionen och tillämplig lagstiftning.

Vad KO faktiskt slog ner på 2024

Konsumentverkets pressmeddelande från 22 augusti 2024 (under rubriken ”KO sätter stopp för Expresslåns och Cashkings marknadsföringsmetoder”) sammanfattar grundproblemet konkret. Webbplatserna expresslån.com och cashking.nu hade reglage där besökaren kunde välja lånebelopp och formuleringar som ”Ansök nu” och ”Välkommen med din ansökan”. Konsumenter trodde därför att de ansökte om lån.

Vad de i verkligheten fick var en länklista till ungefär tjugo kreditbolag, och för det fakturerades de 379 kronor per månad i upp till tre månader. Konsumentombudsmannen ansåg att detta strider mot marknadsföringslagen och god marknadsföringssed, eftersom den faktiska tjänsten inte motsvarade vad konsumenten rimligen kunde förvänta sig av webbplatsens utformning.

Detta är offentlig information från svensk tillsynsmyndighet, inte en anonym anklagelse. KO har granskat ärendet, fattat formellt beslut och publicerat det på Konsumentverkets webbplats. Det är denna typ av offentlig dokumentation du som konsument kan luta dig mot innan du gör en kreditansökan.

Sju varningssignaler för bluff-låneförmedlare

KO-fallet är inte unikt. Liknande upplägg dyker upp regelbundet på den svenska konsumentmarknaden, ofta under nya namn. Här är varningssignaler du kan kontrollera innan du lämnar dina uppgifter:

1. Ansökningsavgift för låneansökan. Seriösa svenska låneförmedlare som Sambla, Lendo, Advisa, Zmarta och Compricer tar inte betalt för att lämna in en låneansökan. Ansökningsavgift är ett rött flagg.
2. Otydlighet om vad du betalar för. Står det inte tydligt i formuläret att du köper en tjänst (inte ansöker om ett lån) och vad den kostar, är det signal nog att stänga fliken.
3. Pris per månad i flera månader. En tidsbegränsad prenumeration på låneansökan utan tydligt opt-in är ovanligt för seriösa aktörer.
4. Saknad eller dolda kontaktuppgifter. Inget telefonnummer, vag adress eller bara en mailbox-adress utan fysisk besökskontor är varningstecken. Konsumentverkets riktlinjer kräver att näringsidkare ska vara enkel att nå.
5. Inget tillstånd från Finansinspektionen. Verifiera alltid kreditgivare eller låneförmedlare i FI:s företagsregister. Saknar de tillstånd enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter eller lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, ska du inte signera avtal med dem.
6. Aggressiv indrivning vid bestridande. Seriösa aktörer skickar inte upprepade fakturor och inkassokrav när du skriftligen bestritt en avgift. Aggressiv kvarvarande hantering är ett tecken på avsikt att pressa fram betalning.
7. Bristande omdömen och anmälningar. Sök företaget på Trustpilot och Reco, sök i Konsumentverkets diarium efter anmälningar, sök i FI:s och Konsumentverkets varningslistor. Negativa mönster eller pågående tillsyn är skarpa signaler.

Så verifierar du en seriös kreditgivare

Fyra konkreta kontroller du gör på under fem minuter innan du lämnar in en kreditansökan:

• FI:s företagsregister. Sök kreditgivarens organisationsnummer eller bolagsnamn i Finansinspektionens företagsregister (fi.se). Seriösa kreditgivare har tillstånd enligt LBF eller motsvarande och syns där. Saknas företaget eller har det inte tillstånd för konsumentkrediter, gör du ingen affär med dem.
• FI:s varningslista. Finansinspektionen publicerar löpande varningar mot aktörer som ägnar sig åt bedräglig verksamhet. Sök kreditgivarens namn eller webbadress där innan ansökan.
• Konsumentverkets varningslista. Konsumentverkets motsvarande lista visar företag som granskats för konsumentproblem, inklusive marknadsföringsbrott.
• Allabolag och Bolagsverket. Verifiera att bolaget faktiskt är registrerat, att det inte är passivt eller likviderat, och att styrelsen och adressuppgifterna är aktuella. Saknas årsredovisningar för flera år är det ett varningstecken.

Har du fått en oväntad faktura, steg för steg

Får du en faktura från Expresslan, Cashking eller liknande aktör som du inte minns att du beställt något från, gör så här:

1. Bestrid skriftligen innan förfallodatumet. Skriv ett mejl och ett brev till företaget där du tydligt anger att du bestrider hela fakturan, anger fakturanummer, datum och belopp, och kräver att de visar avtalet som de menar att du ingått. Spara kopia. Bestridande sätter krav på att företaget bevisar fordran om de driver vidare.
2. Hör inte av dig till inkassobolaget annat än skriftligt. Får du inkassokrav, bestrid det skriftligt mot inkassobolaget med hänvisning till att huvudfordran är bestriden mot Borgenären. Lag (1981:739) reglerar inkassokostnader (180 kronor lagstadgad inkassoavgift, 60 kronor påminnelse), och dessa avgifter är inte tillämpliga om huvudfordran är bestriden.
3. Anmäl till Konsumentverket. Skicka en anmälan via Konsumentverkets webbplats. Det leder inte till individuell hjälp, men bidrar till tillsynen och kan trigga en KO-granskning liknande den mot expresslån.com 2024.
4. Polisanmäl bedrägeri. Ring 114 14 eller besök en polisstation. Bedrägeri är brott enligt 9 kap. brottsbalken. Polisanmälan ger dig dessutom dokumentation som du kan visa upp för inkassobolag och eventuell tingsrätt.
5. Anmäl till ARN om ärendet eskalerar. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) prövar konsumenttvister kostnadsfritt och deras beslut följs normalt av seriösa företag. Tröskeln är låg och du behöver inte advokat.
6. Vid betalning gjord, kontakta din bank omedelbart. Har du redan betalat och misstänker bedrägeri, ring banken direkt och be om att stoppa eller återkalla betalningen. Vid kortbetalningar kan du också göra en kortreklamation hos kortutgivaren.

Bakgrund till KO-fallet och rättsliga utmaningar

Bolaget bakom expresslån.com och cashking.nu har enligt offentliga källor verkat under olika varumärken (Expresslan, Expresskredit, Cashking, Finance and Service Group, Finance and Consulting Scandinavia). Stockholms tingsrätt har handlagt mål med koppling till verksamheten (mål T 4180-23, tredskodom). För specifik domsinformation kan tingsrätten kontaktas direkt enligt offentlighetsprincipen.

Notera att KO:s åtgärd från augusti 2024 specifikt riktade sig mot marknadsföringsmetoderna, inte mot bolaget som helhet. Det innebär att en aktör som tidigare bedrivit liknande verksamhet kan dyka upp under nytt namn. Det är därför verifiering via FI:s företagsregister och varningslistorna alltid bör föregå en kreditansökan.

Kreditkort som tryggare alternativ för småköp

Många som söker mindre belopp via lånjämförelser av Expresslans typ gör det för att täcka tillfälliga utgifter. För det är ett kreditkort med räntefri period normalt sett ett tryggare och billigare verktyg:

• Räntefri period 30 till 56 dagar mellan köp och fakturans förfallodatum. Betalar du hela fakturan i tid kostar krediten ingenting.
• Invändningsrätt enligt 29 § konsumentkreditlagen. Vid problem med säljaren kan du rikta samma krav mot kortutgivaren som mot säljaren.
• Effektiv ränta 18 till 24 procent jämfört med många snabblåns 50 till 800 procent.
• Reglerat av tillsynsmyndighet. Kortutgivare står under FI:s tillsyn och måste uppfylla LBF-kraven.
• Inga lösa avgifter. Ingen ansökningsavgift för seriösa kreditkort.

Kreditkortet är inte en universallösning men för konsumentvänliga småköp av den typ som ofta lockar bluff-låneförmedlares målgrupp är det billigare och tryggare verktyg.

Översikt, seriöst vs bluff

Kort om vanliga frågor